tidigt

och en tidigt ljusblå morgon
när våren rinner ner från himlen
simmar i ditt blanka rökblå ögonglas
snabba svarta tusenbeningar så
riv dig öppna ögats hinnor våga
älska molnen som i svart och vita
med snabbt välvande snabbhet mäter
den tid det tar för dig att vända dig
ett varv runt den blodiga axel
av skrapat ristat redan gulnat ben
som håller allt det du sagt upprätt
denna klara våta svårdag